Dela räkningar som sambo: lika eller efter inkomst?

Tjänar ni ungefär lika mycket kan ni dela de gemensamma kostnaderna lika. Skiljer det mer än 10–15 procent mellan lönerna är det oftast rättvisare att dela efter inkomst, så att ni lägger lika stor andel av lönen på hemmet i stället för lika många kronor. Det som får det att fungera i vardagen är ett gemensamt konto som ni båda för över till varje månad, medan resten av pengarna förblir era egna.

Exemplet: 26 000 och 39 000 kronor i månaden

Ahmed och Lina hyr en trea tillsammans. Ahmed får ut 26 000 kr i månaden efter skatt och Lina 39 000 kr, sammanlagt 65 000 kr. Deras gemensamma kostnader ser ut så här (beloppen är påhittade men rimliga):

Så här blir det med tre olika sätt att dela samma 20 000 kr:

Lika, 50/50

Båda betalar 10 000 kr. Det är lätt att räkna och ser rättvist ut, men för Ahmed går 38 procent av lönen till det gemensamma och för Lina 26 procent. Efter hyra och mat har Lina 29 000 kr kvar och Ahmed 16 000. Skillnaden syns i det lilla: vem som säger nej till en spontan helg i Köpenhamn, vem som tar med matlåda varje dag. Där börjar 50/50 skava.

Efter inkomst, 40/60

Ahmeds lön är 40 procent av hushållets inkomst (26 000 delat med 65 000) och Linas 60 procent. Då betalar Ahmed 8 000 kr och Lina 12 000 kr, och båda lägger knappt 31 procent av lönen på det gemensamma. Lina har fortfarande mer kvar, 27 000 mot 18 000, men det beror på att hon tjänar mer och inte på att Ahmed bär en större del av hemmet.

Er egen fördelning räknar du ut så här: din nettolön delat med er sammanlagda nettolön. Eller fyll i lönerna i kalkylatorn för att dela efter inkomst, som visar alla tre modellerna sida vid sida. Använd det som faktiskt kommer in på kontot, inte bruttolönen. Har någon av er rörlig lön, provision eller ojämna arvoden, utgå från snittet för det senaste halvåret.

Lika mycket kvar

Här räknar ni ut vad hushållet har kvar efter de gemensamma kostnaderna, 65 000 − 20 000 = 45 000 kr, och delar det lika: 22 500 kr var. Ahmed betalar då in 3 500 kr och Lina 16 500 kr. I praktiken är det samma sak som helt gemensam ekonomi, där alla pengar går i samma pott.

Vilken modell passar er?

Titta på vad var och en har kvar i slutet av månaden, inte bara på vad var och en betalar in. Utifrån det:

• Dela lika när den lägre lönen är minst runt 85–90 procent av den högre. Med 30 000 och 33 000 kr netto och samma 20 000 kr i gemensamma kostnader skiljer det knappt 500 kr i månaden mellan 50/50 och inkomstdelning. Det är sällan värt att räkna procent för.
• Dela efter inkomst när skillnaden är större än så. Modellen är lätt att förklara, lätt att räkna om när lönerna ändras, och den som tjänar mindre slipper leva snålare än sin sambo i sitt eget hem.
• Sikta på lika mycket kvar när ni har barn ihop, eller när den ena tjänar mindre på grund av något ni har bestämt tillsammans: föräldraledighet, studier, deltid medan barnen är små. Den som lever på föräldrapenning ska inte samtidigt betala halva hyran.

En sak gäller alla tre modellerna. Den gemensamma nivån, hur dyrt ni bor och hur ni lever, ska vara något som den med lägst inkomst klarar med marginal. Vill Lina flytta till en fyra för 16 000 kr i månaden skulle Ahmeds del av hyran öka från 4 600 till 6 400 kr, även med 40/60. Det är inte en fråga om fördelning utan om vilken nivå ni ska ha.

Bor du med kompisar och inte med en partner passar inkomstdelning sällan. Där är rummens storlek en bättre grund, se hur ni delar hyran i ett kollektiv.

Så sätter ni upp det gemensamma kontot

1. Lista allt ni betalar för hemmet varje månad. Ta snittet för mat de senaste två eller tre månaderna från kontoutdragen i stället för att gissa.
2. Lägg på en buffert för sådant som inte kommer varje månad: den högre elräkningen i februari, en ny dammsugare, julmaten. Med 1 000 kr i buffert blir summan i exemplet 21 000 kr.
3. Räkna ut var och ens insättning. Med 40/60 blir det 8 400 kr för Ahmed och 12 600 kr för Lina.
4. Lägg en stående överföring dagen efter lönen, så att pengarna flyttas innan de hinner gå till annat.
5. Låt hyra, el och bredband dras från det gemensamma kontot via autogiro eller e-faktura, och handla mat med ett kort kopplat till kontot.
6. Stäm av två gånger om året och alltid när någons lön ändras. Har bufferten vuxit kan ni sänka insättningen eller lägga överskottet på något ni gör tillsammans.

Det vanligaste alternativet till gemensamt konto är att den ena betalar hyran och den andra maten. Det ser jämnt ut, men den som har maten bär hela ökningen när priserna stiger eller när ni börjar handla dyrare, och ingen av er ser vad maten faktiskt kostar. Vill ni ändå hålla isär allt, gör upp en gång i månaden efter en enkel lista i stället för efter varje köp. Tips för att göra upp med Swish finns i guiden om att swisha rätt belopp.

Vad räknas som gemensamt?

Grundregeln: det hemmet behöver och det ni gör tillsammans är gemensamt. Det som bara den ena använder eller väljer är privat.

Nästan alltid gemensamt är hyra eller avgift, el, vatten, bredband, hemförsäkring, mat och hushållsvaror som diskmedel och toapapper, möbler och saker till hemmet, och abonnemang ni båda använder. Nästan alltid privat är kläder, mobilabonnemang, gymkort, hobbyer, lunch på jobbet, CSN och andra egna lån, och presenter till varandra.

Gråzonen är där det blir bråk, så bestäm den i förväg:

• Bilen. Använder ni den båda är försäkring, skatt och service gemensamt. Pendlar den ena med den varje dag kan den personen stå för bränslet till och från jobbet.
• Husdjur. Katten som Lina hade innan hon träffade Ahmed är hennes kostnad, om ni inte bestämmer annat. En hund ni skaffar ihop är gemensam.
• Restaurang och hämtmat. Äter ni tillsammans är det enklast att det går på det gemensamma kortet.
• Julklappar till släkten. Antingen gemensamt eller att var och en köper till sin egen släkt.
• Semestern. Här fungerar mellanskillnadsregeln bäst.

Mellanskillnadsregeln: vill den ena ha en dyrare nivå än den andra hade valt, betalar den personen skillnaden själv. Anta att Lina vill hyra en fjällstuga för 9 000 kr i en vecka medan Ahmed hade nöjt sig med en för 6 000 kr. Då delar de 6 000 kr enligt sin vanliga fördelning, 2 400 för Ahmed och 3 600 för Lina, och Lina betalar de sista 3 000 kr själv. Ahmed betalar alltså 2 400 kr och Lina 6 600 kr. Åker ni med fler par blir det en annan kalkyl, se hur man delar kostnaderna för en stuga.

När den ena äger bostaden

Flyttar Ahmed in i en bostadsrätt som Lina äger är det inte självklart att han ska betala hälften av hennes boendekostnad. Dela upp den. Avgift och ränta är vad det kostar att bo där, och det är rimligt att dela enligt den modell ni valt. Amorteringen är däremot sparande i Linas bostad. Betalar Ahmed en del av den betalar han av på ett lån för en lägenhet han inte äger.

Med 40/60 på avgift och ränta, alltså 8 000 kr, betalar Ahmed 3 200 kr. Lina betalar 4 800 kr plus amorteringen, totalt 6 800 kr. Hade de i stället delat hela summan lika hade Ahmed betalat 5 000 kr, och 1 000 kr av dem hade gått rakt in i Linas sparande. Det blir 12 000 kr om året.

Samma sak gäller större renoveringar. Lägger Ahmed 40 000 kr på ett nytt kök i Linas lägenhet har han höjt värdet på något som är hennes. Skriv ner vem som betalade vad och bestäm om det är ett lån eller en gåva. Köper ni bostad ihop men lägger in olika mycket i kontantinsats, dokumentera det också.

Vad sambolagen säger, och inte säger

Sambolagen säger ingenting om hur ni ska dela på hyran eller maten. Den handlar om vad som händer med er gemensamma bostad och ert bohag om ni separerar, och den gäller bostad och bohag (möbler, husgeråd, hushållsmaskiner och liknande) som ni har skaffat för gemensamt bruk. Begär någon av er bodelning delas värdet av den egendomen i regel lika mellan er, efter avdrag för skulder som hör till den, oberoende av vem som betalade.

Soffan för 18 000 kr som Lina betalade själv kan alltså räknas som samboegendom. Sparpengar, bil och sådant som någon av er ägde innan ni flyttade ihop och inte skaffade för att bo där tillsammans omfattas däremot inte, som Linas bostadsrätt i exemplet. Ni kan skriva ett samboavtal om ni vill ha andra regler. Har ni större värden, eller köper ni bostad ihop, läs sambolagen eller prata med en jurist.

Så tar du upp det

Ta samtalet en vanlig kväll, inte mitt i ett gräl om en elräkning. Har du räknat på det innan blir det en fråga om siffror snarare än om vem som är snål.

Om du tjänar mindre:

Jag har räknat på hur vi delar. Med 50/50 går nästan 40 procent av min lön till hyra och mat, och en fjärdedel av din. Kan vi testa att dela efter inkomst i stället? Det blir ungefär 40/60.

Om du tjänar mer:

Det känns konstigt att vi betalar lika mycket när jag tjänar så mycket mer. Ska vi lägga lika stor del av lönen på det gemensamma i stället? Jag kan räkna fram ett förslag.

Bestäm samtidigt när ni ska stämma av nästa gång, till exempel efter lönerevisionen. Då är det ingen stor sak att ta upp det igen.